Saragunmarie

 

Flera personer har ställt mig den frågan på sistone, och nu tänkte jag svara på den även här ifall det är fler som undrar. 

 

 

Som 17-åring fick jag blodpropp i hjärnan och blev förlamad. Jag kämpar ännu med diverse återstående mén från förlamningen, och jag lider av en konstant trötthet som beror på att min hjärna måste jobba mycket effektivare hela tiden eftersom en del av den är skadad efter proppen. Jag frågade redan i ett tidigt skede efter min stroke av en neurolog om jag nånsin kommer att få föda på naturlig väg om jag blir gravid. Han sa direkt att han inte rekommenderar det eftersom det skulle innebära en väldigt stor påfrestning för mitt huvud. 

 

Då jag väl blev gravid så tog jag upp det igen med en annan neurolog, och även han sa att han inte skulle vilja riskera att låta mig föda på naturlig väg eftersom det skulle innebära risker för att jag skulle drabbas av ännu en stroke. 

 

Är du inte ledsen över att inte få föda "normalt"?, kanske nån undrar. Men nej, det är jag inte. Faktum är att jag sa redan då jag var ganska liten att jag nog vill ha barn, men att jag aldrig vill föda dem på den naturliga vägen, och det har jag hållit fast vid sen dess. Det är klart att jag skulle göra det om jag inte hade haft den här sjukdomen i bagaget, men ärligt talat så är det en lättnad att jag inte ens "får" föda normalt eftersom jag aldrig riktigt velat det heller. Så jag är absolut inte ledsen över det, och efter att två neurologer + en hel rad läkare och annan vårdpersonal rekommenderat kejsarsnitt så skulle jag inte våga riskera nåt annat heller. 

 

Jag kanske missar en del häftiga moment som sker under en naturlig förlossning, men jag föder barnet precis lika mycket ändå! ♥