Hemsk gårdag

Igårkväll var jag för en stund säker på att jag skulle dö. Jag fick sånt otroligt tryck i huvudet, det gjorde så sjukt ont. Jag började skaka hysteriskt, satt på köksgolvet och hyperventilerade. Jag tänkte att "nu får jag en stor propp i hjärnan och kollapsar". Jag är så rädd att jag ska få ännu en stroke. 
Hela gårdagen var hemsk. Förutom tröttheten och smärtan i huvudet så gick jag runt med en ständig känsla av svek och respeklöshet, och det gjorde verkligen fysiskt ont i mitt hjärta.  
 
Idag mår jag bättre, och gårdagens anfall var säkert en kombination av min utmattning, den omänskliga värmen, och allt jobbigt som hänt dom senaste dagarna (som jag inte är redo att berätta om, än i alla fall). Det är bara att inse att både kropp & knopp blivit känsligare efter min sjukdom, att jag inte klarar av lika mycket press och jobbigheter som förr. 
 
Jag har märkt att en del tror att jag överdriver då jag säger att jag är så trött jämt, bara för att jag ändå jobbar på och alltid har mycket på gång. Tja, vad ska jag säga? Jag bara är så. Jag måste jämt ha nåt på gång, annars blir jag tokig. Ni kan ju tänka er hur mycket jag skulle få gjort om jag hade haft mer energi..
 
Nu kanske ni tycker att min blogg bara handlar om tråkigheter och deppiga dagar, men det här är min vardag just nu. Jag försöker varva med inredning och annat också så att det inte blir för jobbigt för er att läsa. Och jag personligen avskyr bloggar där allt bara är tipptopp och underbart jämt. Välkommen till verkligheten! 
 
Hoppas ni mår bra!! 

Makeover i köket

Idag fick köket sig en liten makeover då jag beslöt mig för att göra nåt åt den kala väggen ovanför bordet. Så jag slängde upp ett gammalt fönster, och en hylla som jag fyllde med gamla burkar och annat fint. 
 
Såhär såg den tråkiga väggen ut före:
 
..och såhär blev resultatet: 
En viss skillnad va? Nu känns köket mycket mer hemtrevligt :) 
 
Jag fullkomligt älskar gamla burkar, och de flesta av dom här burkarna fyndade jag på torgloppiset på Jakobs Dagar. Porslinsdockan fick jag av föräldrarna i julklapp då jag var liten, och mjölkhinken & den blommiga kaffeburken längst till vänster hittade jag i min stuga då jag flyttade in. 

Svartsjuka & extrem trötthet

Fotograf: Maria Westerlund.
 
Jag har ju tidigare skrivit ett inlägg om svartsjuka, ni kanske kommer ihåg? Googla "Saragunmarie svartsjuk" om ni vill läsa inlägget. Jag skrev bl.a. om att jag tidigare varit väldigt svartsjuk, men att det blivit mycket bättre. 
 
Nu är det så, att den där hemska sjukdomen (ja, det är precis vad det är! En riktigt hemsk sjukdom som är nästintill omöjlig att bli av med om man en gång drabbats) hälsat på igen, med dunder och brak. Lite fyrverkerier hade den med sig också så att ingen skulle kunna undgå att den kommit tillbaka. 
 
Jag hatar det här. Jag mår så dåligt. Är helt slut som människa. Noll ork, noll lust till nåt överhuvudtaget, noll självförtroende, noll tålamod.. Hela kroppen och huvudet gör ont, fötterna krånglar hela tiden, det är alltför varmt, och jag känner bara att ingen hjälp finns. Jag måste (tydligen) ta mig genom det här själv, men hur sjutton ska jag orka? All skit har liksom landat på mig på samma gång. Jag är otroligt stark och klarar nog vadsomhelst, men just nu känns allt bara hopplöst. Jag försöker va glad och positiv, men det går banne mig inte längre! Folk som jag räknat med att ska stötta mig då jag mår dåligt (lika som jag stöttar dom), visar sig bara motarbeta mig istället. En del är t.o.m. arga på mig för att jag är svartsjuk - precis som om jag valt det själv?!? (Oändligt med tack till er få som trots allt finns där).
 
Gud vad jag längtar tills skolan börjar så att jag får nåt annat att tänka på!! 
Visa fler inlägg